Gå till innehåll

Skogen som gud glömde av Annika Luther

26 oktober, 2011

Skogen som gud glömde är ytterligare ett läs ex. jag tog med mig hem från jobbet. Bokens omslag ger intrycket av att den ska ha magiska inslag något som den inte alls har. Boken handlar istället som en grupp elever som anmäler sig till en kurs i botanik om nyttoväxter och hur man överlever på dessa. Efter mycket teori får de ge sig ut och praktiskt prova på detta. De åker till nationalparken Kalmanjärvi i östra Finland.  Några av eleverna planerar att stanna kvar lite extra länge för att bara ligga å lata sig vid någon sjö. Men efter första natten inser de att deras plan kanske inte var den bästa och börjar längta hem. Efter en hemsk kanotolyckliga där gruppen splittras och några av eleverna hamnar på den ryska sidan i nationalparken blir boken allt läskigare. Utan mat och skydd försöker de sakta ta sig hemmåt. När de nästan börjat ge upp möter de en grupp rätt konstiga ryssar och en man som talar svenska och säger sig vara Gaias lärjunge. Hur gör man egentligen för att ta sig hem när det enda som finns i sikte är skog och alla pratar ett språk man inte själv kan göra sig förstådd på?

Boken handlar ju såklart om överlevnad, men den har flera dimensioner, Minka som berättar historien delar även med sig av sina egna tankar om sig själv och de övriga i gruppen. Jag fastnade speciellt för ett stycke, som förvisso inte säger så mycket om boken men som säger en del om huvudpersonen.

Skulle jag älska mig? Ens jag själv? Jag menar, kan det finnas någon i hela världen som skulle tycka att just jag är världens härligaste? Hur kan man ens tänka sig att en sådan person skulle existera, om till och med jag själv hellre skulle välja någon annan? (s.33)

Skogen som gud glömde är verkligen en annorlunda historia och jag har nog aldrig läst något liknande! Jag gillar’t. Annika Luther som skrivit boken är bosatt både i Finland och Sverige och det märks ibland i texten att författaren är tvåspråkig och det känns verkligen som att lyssna på finska ungdomar som pratar svenska. Vissa uttryck som jag aldrig hört i svenskan som “helt bra”  sägs rätt ofta av en av karaktärerna.  Jag kan höra finlandssvenskan i huvudet när jag läser. Jag har bara positiva saker att säga om den här boken, den är helt klart “helt bra” .

Titel: Skogen som gud glömde
Författare: Annika Luther
Antal sidor: 250
ISBN: 978-951-522-760-7

Inga kommentarer ännu

Lämna en kommentar

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

You are commenting using your Twitter account. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

You are commenting using your Facebook account. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Follow

Get every new post delivered to your Inbox.